25/6 - Mot San Pedro de Atacama

Anderna

I morse tog vi buss på ca 11 timmar från Salta till San Pedro de Atacama i Chile. Turen tog oss upp i Anderna på slingrande serpentinvägar. Jag höll mig faktiskt vaken största delen av turen, bara för att beskåda bergen genom fönsterrutan. Det var kanske inget vackert landskap. Kargt, men mäktigt som fan!

Bergarter i många granna färger

Till slut nådde vi gränsen mellan Argentina och Chile, Paso Jama, på ca 4 200 möh. Man kände sig dock lite yr under färden. Först trodde jag att det var åksjuka, men förstod snabbt att det snarare berodde på höjdsjuka. Jag klarade mig dock hyfsat, men Linn mådde värre. Man ska ju egentligen acklimatisera sig och grejer! Nu är vi i San Pedro de Atacama på ca 2 400 möh. vilket känns okej.

Vidsträckt, helt plant sandplan uppe bland bergen

Byn här är väldigt liten och mysig! Ligger i en dal med höga berg åt alla håll och kanter, troligen mitt i Anderna! Dock är varannan person man möter på gatan turist, och det myllrar av hostels och hotell. Tydligen ett omtyckt backpackerställe!

Snö-beklädda bergstoppar

Vi hade gärna stannat här några dagar, men tiden är knapp och imorgon lämnar vi snabbt Chile. Vi åker över gränsen till Bolivia på en 3 dagars tur genom Salar de Uyuni, saltöknen, med slutdestination i Uyuni, för att sedan snabbt ta oss vidare till La Paz. Vi kommer antagligen från och med imorgon och resten av resan befinna oss på höjder över 3 500 möh, och antagligen överstigande 4 000 möh. Förhoppningsvis ska vi snabbt vänja oss vid höjden!

Cherrio!

23-24/6 - Hat åt Andesmar! + En dag i Salta

En lama(?) i Salta. Till synes mindre belåten.

Okej, "busstur från helvetet" var kanske lite att ta i, men man måste ju hålla sina läsare intresserade?  De brasilianska bussarna har jag ju vart så nöjd med! Nu kan man inte luta sätet lika lång tillbaka, även om man får mat så smakar den skit, toaletten är vidrig. Och detta ska man alltså stå ut med i 26 timmar? Värst av allt är att de spelar actionfilm med krassligt ljud som man tvingas lyssna på. Perfekt när man vill sova! De spelar visserligen Avengers 2, men inte fan vill jag se den första gången på detta vis!

Vi har alltså åkt buss i 22 timmar till Tocuman, och blev mer än 1 timme sena. Tur i oturen blev vår nästa buss mot Salta också över en timme försenad. Så sätter vi oss på bussen för att sova. Plötsligt hör vi ett upprepande jäkla tjutande precis ovanför våra huvuden. Det är en varningssignal att chauffören överstiger max-hastigheten. Grannpassageraren går ner och säger till, men det tar inte lång tid innan det börjar tjuta igen! Vi kommer fram till Salta 2 på natten, 2 timmar sena. Bussbolaget vi åkt med heter Andesmar. Hata Andesmar! Åk aldrig med dem om det går att undvika.

Ingenting har öppet så vi kommer inte vidare. Vi får bita i det sura äpplet och ta in på något hotell. Dock sjukt skönt att få sova i en riktig säng! Även att få duscha och byta om efter 2 dygn i samma kläder...

Någon random staty i en park i Salta

Morgonen där på upptäcker vi att vi måste vänta en hel dag i Salta innan vi kan hoppa på en buss vidare till San Pedro de Atacama i Chile. Denna kostar såklart även den mycket mer än vi trott! Kan va så att man är bortskämd som bor i Sverige och förväntar sig att allt ska vara billigt när man reser i fattigare länder, men irriterad blir man!!! -.- Nä, Argentina har tyvärr inte gjort något bra intryck på mig. Kanske främst är Andemars fel dock. Förhoppningsvis blir det snart bättre, så jag kan sluta klaga!

San Francisco-kyrkan

Även om det vart en seg dag har vi gått lite korta rundor i Salta. Det verkar vara en trevlig och lugn stad. Lite kyligt. Så där som en vårdag sent i mars som inte riktigt skakat av sig vinterkylan, trotts att solen står på. Det enda vi egentligen orkade besöka var en väldigt vacker kyrka mitt i staden. Tyvärr renoverades klocktornet, så fick ingen bra bild på utsidan. Googla dock gärna på "Iglesia San Francisco, Salta"! Utöver det har vi mest gjort vad vi brukar göra när vi är på resande fot. Sova!

Tjenixen!

22/6 - Iguassufallen från argentinska sida

Vilken jävla skitdag!

Argentinska sidan av Iguassufallen har vi fått höra skulle ta lite längre tid att besöka. Men vi tog det dock lugnt på hostlet istället. Vi har stressat så mycket på senaste och jag behövde uppdatera bloggen om Pantanal. Vi hade från det engelska paret i Pantanal fårt höra att det skulle ta 2 timmar att ta sig förbi gränsen till Argentina. Detta gick dock sjukt smidigt och vi var över gränsen 30 minuter efter vi lämnat hostlet. Jag inser att från och med nutid det spanska som gäller, istället för portugisiska. Någon gnutta spanska kan jag åtminstone. "Por favor! Gracias senorita! ...Nä sen kan jag inte så mycket mer..." ;) https://www.youtube.com/watch?v=AzlipxrzMe4

Sen blir det problem. Bussarna är dyrare än i Brasilien. Alla bussar till fallen tar inte brasilianska reals, och vi har för lite pengar i små valörer. En tysk tant på busshållplatsen kunde dock växla och ge oss några små slantar, så efter en längre väntan kom vi äntligen iväg!

Så kommer vi fram. De tar inte kort, bankautomaterna fungerar inte, och de tar inte heller brasilianska pengar. Efter många om och men lyckas jag ta ut pengar genom att välja ett skumt alternativ på automaten. Så vi är äntligen inne 14:30! Vi måste dock hämta ut våra tunga väskor senast 18:00 prick prick, då parken stänger. Vi är skithungriga och allt kostar skjortan. En halvliters Coca-Cola kostar 35 kr! Efter det rånet är det dags att kolla in parken!

Klipp från Garganta del Diablo. Är osäker på hur kvalitén blir, men gr det så kolla i HD!

Parken består i princip av många korta vandringsleder. Vi får höra att vi hinner med att se fallen från ett par vyer om vi inte går hela lederna. Men med våra unga och raska ben hinner vi gå flera av lederna. Det blev inte mycket stopp för varje vy, men efter brasilianska sidan räckte det gott och väl! Jag måste dock säga att vyn vid Garganta del Diablo var ännu bättre än någon av vyerna från den brasilianska sidan!

Vi hinner med svetten rinnandes ut i tid att hämta väskorna, och ta den dyra bussen ner till bussterminalen. Vi vill nu ta oss till San Pedro de Atacama i Chile, varifrån en 3 dagars tur genom Salar de Uyuni ska ta oss till Uyuni. Långdistansbussarna är såklart också skitdyra, vilket suger. Men vi slår till till slut!

Nej, tyvärr har inte Argentina gjort ett bra först intryck på mig. Jag hade nämligen fått för mig att det skulle kunna bli ett favoritland. Men nu är vi äntligen påväg! Jag får till och med uppleva lite nostalgi när de spelar 10 år gammal techno på terminalen, så som piraten of the carribean med DJ Tiesto. Nu ser vi fram mot en 29 timmars bustur från helvetet...

Adios!

21/6 - Iguassufallen från brasilianska sidan

Vi anlände i Foz do Iguacu under förmiddagen, efter ett bussbyte i Cascavel. Vädret var hyfsat kyligt, och då vi suttit stilla på en buss i runt 11 timmar tänkte vi det kunde vara skönt att vandra en bit. Plötsligt slog dock värmen på, och med tunga ryggsäckar var det inte så kul längre! Vi tog dock in på första bästa hostel, Tetris.

De påstår sig själv vara världens största hostel byggt av kontainrar. Detta blev alltså första riktiga hostlet jag någonsin tagit in på. Det var dock lite i det dyrare laget, men ett jäkligt fräscht ställe. Lite hipster-stuk, och med inslag av design i inredningen. Då det inte riktigt var tid för incheckning fick vi lägga av oss vår packning så vi kunde dra och se Iguassufallen från den brasilianska sidan.

På bussen finns det en chaufför och en tant som tar betalt vid en svängdörr. Kanske inte så effektivt, men skapar ju jobb iallafall!

Kort videoklipp från Brasilianska sidan. Vet inte hur kvalitén blir, men om det går så kolla i HD!

Den brasilianska sidan har vi hört bara skulle ta en halv dag att besöka, och visste gjorde den det. Det fanns självklart massa andra aktiviteter att göra, men för att se fallen följde man endast en kort, slingrande led på max 1000 meter. Hela rundan bestod mest av turister som stod i kö för att ta selfies på de bästa ställena. Helt sjukt! Jag måste dock säga att detta var den absolut coolaste vyn på resan än så länge! Massvis med stora vattenfall bland branta, uppspruckna och grönbevuxna bergssluttningar. Bilderna får nästan tala för sig själva, även om de knappt kan återge den verkliga upplevelsen!

Det fanns även sjukt många vackra fjärilar vid fallen. De var väldigt glada över att sätta sig och smutta på ens hud och i håret! På den Argentinska sidan läste vi sedan att det beror på att de är ute efter salt. Det finns på alla räcken som folk tar i med sina svettiga händer osv.

Vanlig näsbjörn

När vi kände oss klara tog vi oss tillbaks till hostlet. Vi fick en dubbelsäng i ett rum med 5 andra dubbelsängar, vilka dock inte alla var fyllda. Så efter att ha käkat lite hemkörd kebab och homus (som jag älskar!) gick vi till sängs med 4 andra främmande människor.

Plyschtofsskrikor vid Iguassufallen

Laters!

18/6-20/6 - Pantanal

Solnedgång över Miranda, Pantanals näst största flod

Då har vi spenderat 3 dagar i Pantanal, vilket är världens största våtmark under regnperioden. Jag hade tänkt göra ett separat inlägg med en artlista på alla djur jag sett under dagarna, men den hade blivit sjukt lång, och jag känner knappt att jag har tid med mina vanliga inlägg. Vi får se vad som händer helt enkelt!
OBS: De flesta bilderna i detta inlägget är tagna av Linn och med hennes kamera.

Övervuxen båt

I Campo Grande möttes vi av en trevlig kille kallad Gil, som äger Gils Pantanal Discovery. Han bjöd på frukost och satte oss tillsammans med ett par från England på en 5 timmars tur i ut till hotellet. Blev mycket sovande under den tiden kan jag lova!

Kapybaras, eller även kallat vattensvin. Världens största gnagare!

Vi hade betalt för vars en säng i ett rum med totalt 6 sängar. Vi fick dock rummet helt för oss själva dådet verkade vara lågsäsong. Så fort vi kommit till rätta var det dags att paddla kanot i floden Miranda, som vi bodde vid. Efter det åkte vi på nattsafari i båt.

Tocotukan

Dagen där på (midsommar afton) åkte vi en längre tur med båt och fick se sjukt många fåglar. Då vår guide hade dåligt engelskt uttal (och förmodligen lite egna namn på vissa djur) var det svårt att hinna skriva upp alla vi såg. När jag väl är hemma i Sverige igen kommer jag ha några trevliga timmar framför mig att klura ut arterna!

I slutet av båtturen gick vi i land för att bestiga kullen på bilden. Då hela Pantanal är så platt så var tydligen det en cool grej att göra. Kullen var 160 m hög och den enda så lång ögat kan nå, vilket i och för sig var lite fräckt. Utsikten var inte heller så dålig!

På eftermiddagen var det tänkt att vi först skulle flyta i någon jäkla badring ned för floden. Vi i gruppen bestämde oss dock för att vi gärna struntade i det och hellre ville spendera mer tid med nästa aktivitet, fiska pirajor!

Fisket gick till som så att man metade med bambuspö. Betet va kohjärta. I slutändan blev det 0 för engelsmännen, 1 till Linn och 2 till mig, varav en fick bli kvällsmat. Vinst till Sverige alltså!

På kvällen blev det alltså att jag firade midsommarafton 2015 med panerad och stekt piraja och en stor Antarctica-öl. Jag måste säga att pirajan var nog det godaste jag ätit på resan än så länge!

Jabirustork i sitt bo. Den största fågeln jag sett vild någonsin!

Sista dagen avslutades med en 2 timmars skakig åktur i flaket på en safaribil, för att sedan vandra en timme och en påföljande lika lång åktur tillbaka. Även om det kändes ovärt att åka så länge fick vi dock se rätt många djur på vägen!

Någon from av kaiman

Grönvingad ara

 Någon form av vrålapa?

Hyacintaror. Världens största papegoja. Starkt hotad art som enligt wiki bara finns i 3 kända vilda populationer. Enligt guiden uppgår populationen i området till ca 5 000 individer och ska vara ganska ovanliga att se. Dock såg vi flera stycken vid flera tillfällen under dagarna vi var i Pantanal!

Amazonkungsfiskare. Vi fick även se Ringkungsfiskare. Stället svärmade av dem. Lite kul med tanke på hur svårt det är att se kungsfiskaren vi har hemma i Sverige, och som jag själv aldrig sett!

Överlag var vi ganska nöjda med turen. Det enda som var lite tråkigt var att vi inte fick se någon Jaguar, vilket ett par av de andra i gruppen såg som hastigast då vi for fram i flodbåt. Även om guiden försökte locka fram den igen i säkert en halvtimme, med läten osv, så kom den ej tillbaka :(

5 timmars buss tillbaks till Campo Grande, och därifrån vidare till Foz do Iguacu med nattbuss. Wi-fi på bussen denna gången! Bussarna slutar aldrig att förvåna en!

Toodels!

17/6 - Mot Campo Grande

Kollade var Cuiabá ligger på kartan idag och insåg att jag aldrig befunnit mig så långt från havet. Känns väldigt konstigt. Det förklarar även hettan! Morgon och förmiddag har spenderats med att leta efter en bra Pantanaltur. Tyvärr var allt långt över det pris vi förväntat oss, och det som var mer rimlig var inte riktigt det vi kom hit för. Vi fick dock se en del av staden, vilket var trevligt även om svetten rann i floder. 

Vi har nu bestämt oss för att istället ta buss till Campo Grande, där vi fann en 3 dagars tur för 700 real, vilket vi tyckte var okej med tanke på vad som ingår! Dessutom är det på vägen till Iguassufallen vilket är ett stort +! Efter att ha väntat i timmar på bussen i den olidliga värmen kändes bussen som ett paradis med aircondition och nedfällbara säten. Här ska vi sova tills vi når Campo Grande imorgonbitti!

Syns!

16/6 - Mot Cuiabá

En ny gäst på vår toalett denna morgon! 

Då var exresan slut och dags för oss att dra vidare och börja backpacka på riktigt! Ilha Grande levererade verkligen. Är absolut den bästa solsemester jag varit på. Rekommenderas starkt!

Hamnen där båtarna går från till Ilha Grande.

Vi lämnade Ilha Grande lite tidigare än alla andra och tog oss tillbaks till flygplatsen i Rio de Janeiro. Därifrån flög vi mot Cuicabá med mellanlandning i Sao Paulo. Detta innebär att vi nu ligger 6 timmar bakom Sverige istället för 5. Jag som ofta har svårt att sova lyckades med en tupplur på varje transportsträcka. Det gäller att passa på!

 Sao Paulo sett från ovan.

Just nu ligger vi på hotellet i Cuiabá. Imorgon lämnar Sofia oss då hon fått problem med örat efter dykningen. Jag och Linn var ute sent och försökte hitta en av ett av arrangörerna som anordnar guidade turer i Pantanal. På vägen hem stannade dock en bilist och fråga om vi hade hotell i närheten, samt varnade oss att det var alldeles för farligt för oss att vara ute så sent. Sista gången vi är det alltså! Imorgon forsätter jakten, gärna på något så billigt som möjligt med avfärd så tidigt som möjligt. Stora krav, speciellt då ingen verkar kunna engelska...

Ses!

15/6 - Papegojtoppen med Hasse-hund

Kl 5:45 före solen gått upp gick vi ett gäng på 10 pers för att bestiga Papegojtoppen genom djungeln, öns nästhögsta topp på 982 möh. Vid denna tiden hade solen ej gått upp vilket innebar en risk att bli huggen av en dödligt giftig orm som jagar på natten. Vi stampade dock med fötterna och använde ficklampor, så allt gick bra.

Vi fick även sällskap av en hund redan i byn som vi snabbt döpte till Hasse, men insåg snabbt att det var en hona. Hasse guidade oss faktiskt hela vägen upp till toppen. Hon sprang i förväg och visade vägen. Ibland sprang hon bakåt i ledet för att se så alla hängde med, innan hon snabbt rusade fram igen och tog täten. Ibland behövde Hasse hjälp att ta sig upp för de brantare partierna, och vi bar upp henne. Helt fantastiskt!

Vi fick under turen inte se så många djur. Däremot hörde vi vrålapor. Det var nästan lite skräckinjagande då de lät som flera hundra, en armé. Dock sk de vara ofarliga, och vi fick tyvärr inte se någon.

Efter knappt 3 timmar nådde vi toppen. Det regnade dock denna dag, så allt vi såg på en molntäckta toppen var en ljus avgrund som omslöt oss på alla sidor. Efter en segerbild med Hasse tog vi oss ner igen. Den totala vandringen tog strax över 5 timmar. Man vAr helt slut efteråt, med skavsår ochblåsor på fötterna. Pga det dåliga vädret fanns det inte mycket mer att göra denna dag än att packa och invänt en avslutningsmåltid på ett strandhak med hela exresan.

Harre!

14/6 - Dyk och surf

Detta kan ha vart den bästa dagen på resan so far!

Dagen började med en båttur en tredjedel av vägen runt ön, där vi gjorde vårt första dyk på 12 meter. Vi hade tur och vår lilla grupp fick åka själva i en egen liten båt! Jag filmade med min GoPro, så bilder/filmer kommer någon gång i framtiden. Vi fick dock bland annat se (om man ska artbestämma efter dykcentrets tablå) en Reidisjöhäst, ett par gröna havssköldpaddor, samt flygknot, min favorit för dagen!

Efter dyket fick vi sola och bada tills en andra grupp dykare var klara. Nästa dyk blev vid ett vrak på 18 meters djup, som förliste 1967. Det var lite coolt samtidigt som läskigt att dyka in i ett vrak. Ingen av oss var certifierade för vrakdyk, och vi aldrig fått göra detta i Sverige!

Efter dyket tog vår lilla grupp en taxibåt till Praia Lopes Mendes, som rankats som en av världens topp 10 vackraste stränder. 

Vår chaufför väjde dock tidigt på färden ut kurs för att kolla på delfiner som tagit sig in nära stranden, något resten av klassen missade!

Då stranden är väl känd för surfing var det väl bara naturligt att man skulle prova på. Det var dock sjukt svårt. Vågorna var enorma, och några gånger spolades man runt som en trasdocka under vattnet i vad som kändes som en evighet. Jag lyckades dock efter timmen vi spenderat på surfingen både sitta upp på brädan, samt få några bilder med min GoPro på det sjuka vågorna och mitt skräckslagna ansiktsuttryck!

Vi tog oss hem på taxibåten igen vid en väldigt vacker solnedgång.

Hörs!

13/6 - Mot Ilha Grande

Denna dag inleddes med en bussfärd ett par timmar med efterföljande båttur ut till "paradisön", Ilha Grande.

Vi checkade in på världens mysigaste hotell, "Colibri Resort", som ägdes av en svensk kille (minns ej namnet). Rummen var visserligen trånga, och dåligt med varmvatten. Dock var de sjukt hjälpsamma om man ville tvätta något eller boka någon aktivitet. 

Vårt rum som delades på fyra pers.

Ännu bättre var att det endast var vår exresa på 44 pers som fyllde hotellet. Man kunde lämna grejer framme i allrummet utan att oroa sig.

Men bäst av allt var nog att hotellet, sant till sitt namn, svärmade med kolibris! Det blev nästan lite jobbigt ganska snabbt då de chattrade och susade runt huvudet på en. Inte direkt blyga! 

En mer eller mindre välkommen gäst på vår toalett.

Efter incheckningen vandrade vi en halvtimme genom djungel för att bada lite! Dagen avslutades med bokning av dykning kommande dag.

Ha det!